Kriminalvårdare arbetar på någon av Kriminalvårdens anstalter och häkten och har den dagliga kontakten med de intagna. Säkerhet och ordning är viktigt, men en stor del av arbetet handlar om att förbereda klienterna inför ett liv utan kriminalitet. Den som söker sig till yrket bör vara stabil, empatisk och ha en vilja att göra skillnad för andra.
Kriminalvårdare arbetar på häkten, fängelser och med frivård i hela landet.
Arbetsuppgifter
Kriminalvårdens mål är att de intagna ska vara bättre rustade att leva ett liv utan kriminalitet och missbruk efter att de har avtjänat sitt straff.
Genom samtal och vägledning försöker kriminalvårdaren få de intagna att tänka över sin situation. Det kan till exempel handla om att motivera en missbrukare att söka behandling eller att ändra livsmönster.
Viktiga delar i kriminalvårdsarbetet handlar om planering inför frigivning och att motivera klienterna att delta i meningsfulla aktiviteter. De kan bestå av arbete, studier, behandling eller fritidssysselsättningar. Många intagna behöver också hjälp med att träna vardagsrutiner. Det kan vara att passa tider eller att sköta ett hushåll.
I kontakten med intagna övervakas säkerhet och ordning. Man gör närvarokontroller, visiterar intagna och lokaler. Ibland är man med under transporter, till exempel till andra anstalter, domstol eller sjukhus. Att hjälpa till med kontakter med myndigheter och anhöriga ingår också i arbetet.
Arbetet som kriminalvårdare bedrivs i arbetslag.
Som kriminalvårdare har man möjlighet att vidareutbilda sig och specialisera sig inom en rad områden. Till exempel kan man fördjupa sig i klientarbetet eller arbeta mer inriktat mot säkerhetsfrågor.
Arbetstid
Kriminalvårdare arbetar antingen dag, kväll eller natt och ibland vissa helger eftersom verksamheten i Kriminalvården pågår dygnet runt.
Arbetsuppgifter
Kriminalvårdens mål är att de intagna ska vara bättre rustade att leva ett liv utan kriminalitet och missbruk efter att de har avtjänat sitt straff.
Genom samtal och vägledning försöker kriminalvårdaren få de intagna att tänka över sin situation. Det kan till exempel handla om att motivera en missbrukare att söka behandling eller att ändra livsmönster.
Viktiga delar i kriminalvårdsarbetet handlar om planering inför frigivning och att motivera klienterna att delta i meningsfulla aktiviteter. De kan bestå av arbete, studier, behandling eller fritidssysselsättningar. Många intagna behöver också hjälp med att träna vardagsrutiner. Det kan vara att passa tider eller att sköta ett hushåll.
I kontakten med intagna övervakas säkerhet och ordning. Man gör närvarokontroller, visiterar intagna och lokaler. Ibland är man med under transporter, till exempel till andra anstalter, domstol eller sjukhus. Att hjälpa till med kontakter med myndigheter och anhöriga ingår också i arbetet.
Arbetet som kriminalvårdare bedrivs i arbetslag.
Som kriminalvårdare har man möjlighet att vidareutbilda sig och specialisera sig inom en rad områden. Till exempel kan man fördjupa sig i klientarbetet eller arbeta mer inriktat mot säkerhetsfrågor.
Arbetstid
Kriminalvårdare arbetar antingen dag, kväll eller natt och ibland vissa helger eftersom verksamheten i Kriminalvården pågår dygnet runt.
Utbildning
Kriminalvårdare ska ha gymnasieutbildning med allmän behörighet för högskolestudier eller annan kompetens som bedöms som likvärdig.
För att man ska ha de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som kriminalvårdarrollen kräver börjar anställningen med en grundutbildning på 20 veckor. Utbildningen genomförs på heltid med lön. Frågan om tillsvidareanställning prövas efter avslutad utbildning.