Byggnadsinspektör/Räddningstjänstpersonal i beredskap (RIB, deltidsbrandman)

Jag heter Sebastian och är 28 år och jobbar som Byggnadsinspektör i Högsby kommun, miljö- och byggkontor och som Räddningstjänstpersonal i beredskap (RIB, deltidsbrandman).

Jag valde mitt yrke på grund av
Byggnadsinspektör: I mindre kommuner är det en väldigt bred roll som innebär att man jobba med väldigt varierande uppgifter.

Räddningstjänstpersonal i beredskap: Jag ville hjälpa andra men även utvecklas som person.

Jag har följande utbildning
Högskoleingenjör i byggnadsteknik
Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap (GRIB)
Rökdykarutbildning enligt AFS 2007:7

Denna utbildning krävs för mitt yrke
Byggnadsinspektör: YH-utbildning som byggnadsinspektör eller civil- eller högskoleingenjör med relevant inriktning.

Räddningstjänstpersonal i beredskap: GRIB och rök/kemdykarutbildning, diverse fysiska tester inför anställning samt ett årligt s.k. ”rullbandstest”.

Detta är fördelarna med mitt yrke
Byggnadsinspektör: Det är ett roligt arbete med varierande arbetsuppgifter, särskilt i en mindre kommun. I arbetet ingår att man åker ut exempelvis arbetsplatsbesök, innebärande att man får komma ut från kontoret lite då och då.

Räddningstjänstpersonal i beredskap: Det är ännu ett varierande yrke där man ställs inför många olika problem som är väldigt utvecklande. Men den största fördelen är att man få möjlighet att hjälpa folk som verkligen behöver det.

Detta är nackdelarna med mitt yrke
I yrket som deltidsbrandman ingår det att ha beredskap. Detta kan kräva att man planerar sitt ordinarie yrke och privatliv lite mer än vanligt. Oftast är det inga problem och det går för det mesta att lösa eventuella problem kring beredskapen.

Detta är mina arbetsuppgifter under en typisk arbetsdag
Byggnadsinspektör:

  • Granskning av handlingar/ärenden
  • Besluta om bygglov, startbesked och slutbesked
  • Tillsyn
  • Arbetsplatsbesök
  • Tekniska samråd
  • Slutsamråd

Räddningstjänstpersonal i beredskap:
Det beror helt och hållet på vilken typ av larm man får. Varje larm i sig är unikt och man får hela tiden hitta på nya lösningar. De vanligaste larmtyperna är följande:

  • Trafikolycka
  • Brand i byggnad
  • Skogsbrand
  • I väntan på ambulans (IVPA, oftast vid hjärtstopp) är också en typ av larm som räddningstjänsten i mindre orter kan åka ut på.

Utvecklingsmöjligheter inom mitt yrke är
Båda yrken är väldigt breda och det finns väldigt mycket att lära sig. Som byggnadsinspektör kan man gå vidare som verksamhetschef eller förvaltningschef för byggkontoret på kommunen.

”Färdig brandman” blir man aldrig, det finns alltid något lära sig, något nytt att jobba med. Räddningstjänsten i Sverige förändras ständigt då man utvecklar nya sätt och metoder att jobba på. Om man känner sig manad och tillräckligt bekväm i rollen som brandman kan man vidareutbilda sig till styrkeledare som innefattar helt nya arbetsuppgifter och ansvar.

Övrigt intressant att tänka på med mitt yrke är
Räddningstjänstpersonal i beredskap: Arbetet innefattar mycket som kan uppfattas som obehagligt och det är viktigt att man är mentalt förbered. Dock arbetar räddningstjänsten väldigt mycket med att man ska kunna känna sig trygg i sin roll som brandman. Exempelvis finns det något som kallas för after action review (AAR) som innebär att man i gruppen som var med på larmet samlas efteråt och går igenom intryck, känslor och liknande.